Når Hakuna Matata in i mig?

Sitter i taxin utanför en bensinstation. "Vi ger dom 2 h" säger föraren. 2 h! Försöker jobba med mitt inre samtal. Ok inget som är rätt eller fel, bara olika. Hakuna Matata. Varför säger dom 14 när dom menar 16? Fattar inte eller gör jag det? Tid är inte viktigt. Det jag inte gör idag gör jag imorgon. Måste dock medge att jag hellre spenderar 2 h med barnen & Jesper än väntande. Ska jag kanske åka hem?
Vi var bokstavligt talat på planen 14. Vi i en taxi, några kor & två killar. En av dom kommer fram å ger oss rådet "dont stay here, you will be robbed". Därav väntan vid bensinstationen. Känns sådär. Ok, fördelar av att tid är oviktigt? Om jag är "sen" behöver jag inte känna mig stressad. Ingen bryr sig. Är det bra? Nej, bättre kan du Anna. Att inte bry sig om tiden kanske gör att man lever mer i nuet. Träffar jag en vän pratar jag med henne/honom även om jag är påväg till ett avtalat möte. Kanske det samtalet är det som senare gett mig glädje den dagen. Telefonen ringer... dags att bege sig mot planen.
Matchstart 15.20. Kanske ska sluta kolla på klockan. Låta tiden ha sin gång. Matchen flyter på. Förlust, men helt ok. Vi spelade mot ett herrlag. Mycket spelvändningar, härligt. Landslagscoachen var på plats. Ser fram emot samarbete med honom. Blir efter tuneringen i påsk, kanske. Vi får se helt enkelt. Hakuna Matata. Nej jag erkänner, jag gillar den svenska ordningen. Tycker Syrén är lagom Hakuna Matata. Vi har ordning i grunden, men situationen kräver att vi är flexibla & hittar de bästa lösningarna. Än har inte Hakuna Matata nått in hela vägen till mig.

Loggan

Blir galen på tekniken. Borde gått & duschat för länge sen men fastande framför datorn. Har fått loggan för laget & projektet. Ville såklart visa er, men men... löser verkligen inte att få bilden in här. Ger upp för nu.

Vara i tid

Att vara i tid innebär något helt annat här jämfört med i Sverige. Svår hanterat, men jag lär mig sakta men säkert. Funderade på hur jag skulle förmedla att vara i tid till match & kopplade det till vikten av gemensam förberedelse inför match. Verkade fungera. I torsdags var alla på plats vid tänkt matchstart, 16.00. Ja, alla i vårt lag. Ingen i motståndarlaget. Sådär bra, för effekten av att vi var i tid blev en dryg timmes väntan. Matchen drog igång 17.15. Vi var något loja i första halvlek, men kom igång bättre i andra. Många målchanser, men förlust med 0-1. Längtar efter en vinst. Kanske kommer den nästa vecka. Får se om vi är i tid då, vad det nu innebär?

Vill ni hjälpa till?

Efter matchen i onsdags har jag stärkts i tankarna kring vikten av arbetet spelarna gör för tjejer i Mathare & BuruBuru. Förstår än mer att spelarna fungerar som förebilder. Har funderat en hel del hur vi kan hjälpa spelarna att få projektet att rulla på allvar. Själva har de bla efterfrågat bollar, västar & inte minst matchställ. Vi är nu anmälda till en tunering under påskhelgen. Det vore fantastiskt kul om vi kunde spela i egna matchställ då & kanske alla kunde ha sina egna fotbollsskor. Den ekonomin har såklart inte spelarna. Kanske ni vill hjälpa till? Har ordnat ett konto på svenska Handelsbanken (cl nr 6832 konto nr 649 902 572). Skriv gärna namn & till vad du önskar att ditt bidrag går, tex Rebecca 150 sek matchställ (det är nog ungefär vad en tröja, shorts, strumpor kostar utan tryck). Är det nån som vill hjälpa till med bidrag till tex frukt i samband med tuneringen går det också bra. Alla bidrag välkomnas med öppna armar. Tack på förhand!

Helt galet... KUL!

Vänskapsmatch mot skollag (15-19 år). Lämnade hemmet vid 12.30 med förhoppningen att vi skulle hitta, att 11 spelare skulle dyka upp (kanske i tid) & att nån skulle lånat tröjor. Hittade ganska lätt skolan & planen. Det var dock inte riktigt som vi trott. Hur mycket skoltjejer som helst & pokalen stod redo för oss. Ett helt ofattbart arrangemang! När klockan var 14 (eg matchstart) var vi 5. Pratade med motståndarnas coach & vi var överrens om att invänta fler. När domaren blåste i pipan för tredje gången gick jag fram, hälsade & sa att vi snart var klara (10 på plats). Precis när matchen drog igång (ca14.40) kom ytterligare två & vi var fulltaliga. Alltså: vi hittade, var 11 & hade matchtröjor, bra. Matchen var igång. Vilken match & vilken galen publik! Så snart motståndarna hade bollen på vår planhalva var ljudnivån så hög att jag knappt hörde vad jag tänkte. Försökte hjälpa spelarna på planen, ibland nådde jag fram. Resultat: 1-1 i halvlek, 2-2 vid fulltid. Straffar: vi missade våra två första, de satte alla... Kanske viktigare resultat: vi fick oss en riktigt bra match. Spelet har förbättrats avsevärt. Vi spelade inför en publik som är delar av Kenyansk damfotbolls framtid. Snacka om att spelarna är förbilder för yngre tjejer! Vilken eftermiddag, helt galet... KUL! (se bildspel nedert på sidan)

Dan innan friendly game

Vid 11-tiden kom sms från M: imorgon är det friendly game, ses på träning. Kul att de löst match igen. Tur att jag kan ordna så att jag kan vara med. Matchen bidrog säkert till bättre uppslutning på träning & en bra träning. Innan träning gick tre spelare genom registrering av projektet Girls Unlimited samt anmälan till tunering i början av April. Ja, början av April! Har en del att jobba med fram tills dess... Hoppas att de fixar pappersarbetet under veckan. Hoppas även presentationen av projektet snart också är redo för publicerng här. Vill visa er mer om vad jag försöker stötta här genom att coacha dessa spelare. På återseende hoppas jag :)

Tack & kram

Har precis passat på att maila en vad ska jag kalla henne, en av "mina" fd spelare, nej en vän passar bättre. Är så tacksam för att få möta många unga (& "gamla") tjejer i mitt jobb. Att se dom växa som fotbollsspelare & inte minst som människor är fantastiskt roligt. Att ha kontakten efter man bytt uppdrag funkar ibland, ibland inte. Skänker dock flera av dom en tanke lite när som. Undrar vad som hänt, hur dom mår. Så när man får se dom på planen, kanske som en del av ett allsvenskt lag eller kanske motståndarlaget. Härlig känsla! Ibland blir det ett leende, en nick & ibland en kram. Alltid lika värdefullt. Skickar nu en STOR KRAM till alla "mina" fd spelare, mina vänner. Hoppas ni får en riktigt bra dag!

Möte med landslagets head coach

Efter att lämnat Becca på dagis ringer jag head coach (H) för landslaget för att bestämma träff. Vid 14.30 funkar för honom, vilket är perfekt för mig. Samtalet avslutas med "Ring mig när ni kommer till polisstationen i BuruBuru". Sagt & gjort, jag ringer & låter H prata med G (taxichaffören). En stund senare sitter H & jag på ett Kenyanskt cafe med varsin Cola framför oss. Samtalet inleds lite trevande, men snart är det igång å jag får landslagets historia. Stark kritik riktas mot delar av förbundet som precis som övriga landet har problem med korrupotion. En del förstår jag inte, men några saker står klart för mig efter mötet. 1) Landslaget behöver internationella matcher, förbundet stödjer då samlingar samt samlingarna får ett mål, en mening 2) Organisation, struktur, resurser kring landslaget behöver stärkas 3) Talang, vilja & kunskap om fotboll finns i landet 4) Det arbetas på flera plan för att stärka damfotboll i Kenya, bla förs diskussioner att inom en snar framtid starta en liga ägd av klubbarna i ligan (liknande som det fungerar på herrsidan). Mötet med H var mycket givande även om det inte ledde dit jag hade hoppats. Jag letade efter någon form av struktur & mål för spelarna å ledarna i GUFC att sikta mot. Det fann jag inte. Därmot slås jag av det fantastiska engagemang jag möter samt insikten om att motgång & motstånd är en självklarhet i livet & därför även i fotbollen.
Om ett hinder får dig att stanna upp kommer du ju inte vidare. Om hindret istället får dig att ta sats kommer du närmade det du söker.

Kenyanska landslaget

Så till vad jag vet om landslaget såhär långt. Senast de träffades var 2006 & flera av spelarna i GUFC var då kallade (lagkaptenen ser ni här). På fredag skulle de spela mot Eritrea i African Women Championship, men då ingen av spelarna hört något ringde jag idag förbundet. Samtalen... ledde mig till Head Coach vilken gärna ville träffa mig under morgondagen. Matchen på fredag är inställd, men kanske det blir match den 20 mars. Får se om vi löser att jag "tar vägen om" imorgon innan träningen. Vi märker...

Träning eller...

Tisdagskväll=träning. Tog taxi & var framme 16.30 dvs starttiden för träning eller? En spelare på plats. Vid 17 hade 6 dykt upp & vi drog oss bort till omklädningsrummet som denna gång var buskarna på andra sidan planen. En stund senare satte jag igång träningen. Under uppvärmningen kom 3 spelare till. Totalt 9. Varav 7 som gjorde vad dom skulle. Hur skjutton ska detta kunna bli ett slagkraftigt lag till tuneringen i April? Hur tänker dom? Vad vill dom? En mörk kväll igår. Inte bara för att laget verkar funka sådär. Att vi dessutom fastnade i trafiken på vägen hem, regnet vräkte ner & taxichaffören pratade nedlåtande om damfotboll hjälpte inte direkt. Man möter skitstövlar överallt. Dom som tror fotboll bara är för killar. Åk till Canada, där är fotbollen framförallt för tjejer. Om det nu är så himla viktigt det där med kön & fotboll.

Jag hittade den...

... funktionen som heter Recent comments, YES!

Kontakt via Bremen

För dryga ett år sedan började tanken om en längre tid i Kenya ta form. Fram till avfärd i november fiskade jag efter kontakter. På Gothia fick jag mitt första napp, kul, dock inte riktigt på den nivån jag ville. Letade ju efter damlag på elitnivå... Fick nys om projekt utanför Nairobi, där det mest seriösa var i ett duktigt tjejlag från Kisumu. Lite för långt bort för regelbunden kontakt. Hade nästan gett upp men tänkte lite till orkar jag, jag vill ju. Kontaktade så Kenyas enda spelare som spelar i Europa, närmare bestämt Doreen i Werder Bremen. Fick omgående svar tillbaka och med orden "you are at the right place at the right time" klingade i minnet ringde jag en spelare på plats i Nairobi. Frågan var fortfarande om detta dvs Girls Unlimited var vad jag sökte. Träffade två spelare, en "doer" & en visionär. Inspirerande. Att den ena dessutom var lagkapten för landslaget gjorde att det kändes extra spännade. (Det visade sig dock att landslaget inte fungerar riktigt som i Sverige. Hoppas komma tillbaka till detta så småningom.) Efter vårt första möte bestämde vi att jag skulle komma ner på en träning & titta. De visste vad de gjorde ;) Såg att de har en bit kvar till det jag kallar elitnivå, men fotbollstalang fanns det gott om. Jag var fast. Flera av spelarna från den första träningen kommer regelbundet. Tanken är träning två dagar i veckan & en "friendly game" fram till trolig tunering i april. Min roll är coach. Vet inte om vi har samma bild av det, spelarna & jag, men det får visa sig under resans gång.