Begreppet coach

Som ni kan läsa i tidigare inlägg är jag mitt i en bok om bla fotboll & ledarskap. Läser den mest som avkoppling, men den får mig såklart att reflektera. Som med begreppet coach. I boken har nu begreppet coach & coachande ledarstil tagits upp lite mer ingående. Lustigt nog känner jag att Pia & jag står varandra väldigt nära i hur vi vill att spelare & övriga ledare i organisationen ska känna och hur vi vill att kommunikationen ska fungera. Om jag uppfattar det hela rätt ser Pia delvis begreppet coach som begränsande i detta. Efter lite funderande kan jag nu till viss del hålla med henne eftersom coach traditionellt används till DEN som bestämmer. Så bygger inte jag lag & om den som kallar mig coach har den förväntingen på mig så är vi illa ute. (Tror dock det oftast skett med glimten i ögat, vilket fortfarande känns gott.) Att ställa frågor, få spelare & ledare att vara delaktiga & känna ansvar, så vill jag ha det. Att leda med en coachande ledarstil är alltså något jag finner som självklart. Hmmm... coach, coachande ledarstil, nogrannhet med begrepp... gott att få fundera lite.

Ett litet hugg i hjärtat

Tänk att älska det man gör så pass mycket att det hugger till lite i hjärtat när jag tänker på att det nu dröjer några månader innan jag kan vara på planen igen. Att coacha andra, få vara en del av deras utveckling är en fantastisk gåva. När jag lägger mig å vilar kroppen läser jag just nu Pias bok "Att spela på bästa fot". Där får vi följa Pias väg från att få uppdraget att leda USA till att införliva förväntningarna på OS guld. Som i så många engelsktalande länder kallar spelarna Pia för coach. Pia tycker de ska kalla henne Pia. Jag uppfattar det som hon lägger en negativ maktstämpel på epitetet coach. För mig känns coach efter Kenya som ett fint smeknamn. Visst köper jag att jag är Anna, en människa som alla andra. Å den dan jag tror att mitt värde är större än nån annans är jag ute på djupt vatten. När en spelare säger coach med glimten i ögat & värme i rösten kan jag inte annat än att le. Å le det vill jag göra ofta.

Samling & Stockholm

Det har varit några intensiva dagar... Har i helgen haft samling med 96:orna. Tänk vad flickfotbollen går framåt. Körde en passningsövning som vi körde med 88:orna för "100" år sen. Helt imponerad fick jag se ytterst få misstag å passningar med ordentligt tryck i. Det märktes att klubbarna å spelarna gör sitt jobb vad gäller grunderna. Körde även Fadilas favorit som jag numera kallar en skott & inläggsövning. Inte alls positionsbaserad eller direkt mycket instruktioner utan mer bara att få tempo i avsluten. Så härlig övning att köra efter all taktisk träning tidigare under helgen. Spelarna verkade må bra, ha det roligt & lärde sig nog nåt nytt i alla fall.
Efter lite vila i måndags packades väskan för Stockholm å SvFF. Är nu en del av 24-karat (satsning på framtidens kvinnliga tränare) vilket känns oerhört inspirerande. Trots mage i vädret känner jag att jag är med & att jag kan få tillfälle till utveckling. Att utvecklas är centralt för mig i min roll som coach & jag hoppas att få jobba med spelare/människor som känner likadant. Var det blir återstår att se.

Det ger mycket att ge

Tidigare i veckan träffade jag ledarna för ett P-13 gäng. Lyckades nog ge dom ett å annat tips & fundering genom att dela med mig av mina kunskaper inom idrottspsykologin & lite erfarenheter från tränarskapet. Fick också chansen att lära känna 4 ledare med olika personligheter & med härliga ambitioner med sitt ledarskap & laget de ledde. Åkte hem glad i hågen, med förhoppning om vidare samarbete så snart "ungen är uttryckt". Tänk att det ger så mycket att ge.

Att vara på planen

Det är så underbart att vara på planen. Åkte igår upp till Sollebrunn för att observera en talangträning. Hur länge stod jag vid sidan om? Inte så länge. Nä, jag kunde helt enkelt inte låta bli. Inte för att Anders gjorde ett dåligt jobb, snarare tvärt om. Det inspirerade att stötta upp. Press/täckning stod på programmet. En av de träningar som spelarna tar störst kliv om de får hjälp med lite detaljer. Måste dock erkänna att jag inte direkt är smidig nu. Börjar närma mig 90kg & det är inte muskler. Mest mage. Hoppas spelarna kan bortse från ankgången & koncentrera sig på vad jag säger. Kan Söderberg så kan väl jag ;) Sen kanske kroppen inte riktigt mår bra såhär dagen efter, men jag säger ändå som Söderberg: HÄRLIGT!