Plötsligt förändras allt. De sittande människorna hasar ner i stolarna & nästan halvligger. Någon tittar ut genom fönstret. En annan knuffar lite på hen bredvid. En smygplockar upp telefonen. En kikar på klockan. Du ställer en fråga, men ingen reagerar. Ingen har sagt något, men ändå är budskapet tydligt.
Ni som har haft förmånen att lyssna till Björn Ranelid vet att han ofta talar om ordets makt. Jag håller med honom om att ord har en enorm kraft (annars skulle jag väl inte stryka tex måste ur min ordlista). Men det vi inte säger med ord, utan kommunicerar på annat sätt, är också viktigt att komma ihåg. Under en work shop jag ledde påpekade jag att en individ ofta satt med armarna i kors. Hen berättade då att det var för att hen genom det kunde slappna av bättre då hen hade problem med ryggen. Bra för kollegorna att veta, då vi oavsett anledningen till varför vi sitter som vi sitter eller står som vi står signalerar saker till omvärlden. Hur sitter du själv på sammankomster/möten? Är du öppen i ditt kroppsspråk eller sluter du dig? Har du fokus på den som leder eller är blicken någon annanstans? Hur är du när du leder? Är du närvarande, med orden, med själen, med kroppen? Det vi säger & gör påverkar vår omvärld. Brukar le åt mig själv när jag vill att spelarna ska ta det lugnt & jag kommer på mig med att vandra upp & ner efter sidlinjen. Eller när ungarna är kaos, när det egentligen är jag som stressar. Det är inte för inte man brukar säga "barn gör inte som du säger utan dom gör som du gör". Dags att fundera en extra vända inte bara hur vi använder våra ord utan också hur vi använder kroppsspråket. Har inte hittat nån position att stryka än men kanske det kommer så småningom :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar