Göra skillnad, må bra

Jag har skrivit om det förut, att göra skillnad. Jag tror många med mig trivs med att göra skillnad dvs att man ser att den kraften & tiden man lägger in ger något form av resultat. Det kan handla om allt från plantera ett nytt träd & se det ta sig å växa, se ett leende på en människa man stöttat eller införa annorlunda arbetsmetoder som visar sig fungera utmärkt. I de två klubbuppdrag jag haft under våren märker jag att varje gång jag är på plats gör det skillnad. Vilken lycka tänker ni! Det borde jag också tänka (& det tänker jag ofta). Idag tänker jag dock SKIT! Varför? Jo, för visst är det så att även om man VET att man gör skillnad så kan man bli frustrerad över att man vill göra så mycket mer. Jag blir iallafall det. Nu är det ändå så att ett träd växer i den takten det vill. Visst kan man påverka det lite med rätt jord & rätt placering, men sen växer det i sin egen takt. Idag har jag fastat i saker jag inte kan påverka. Helt meningslöst. Acceptera, agera eller ta sig därifrån. Tre val jag ibland ger människor som jag jobbar med. Dags att ägna sig åt lite självterapi. Kan jag acceptera, kan jag agera eller ska jag ta mig därifrån. Kontraktet med AU är avslutat. Trots detta ska jag dit imorgon med micken under hakan & kameran i närheten. Till QFIF dagen därpå. Där är jag i full gång, men omorganisation påverkar min roll. Vad vill jag? Vad kan jag agera på? Vad är acceptabelt? Skillnad vet jag att jag gör, men mår jag bra?