Nu är det pågång

Det tog några år men nu är det pågång. Tänk vad lustigt att man verkligen inte vet var man är påväg. Jag gör en liten avstickare från att vara klubbtränare. Här är 3 separata händelser som bidorg till att jag tackade ja till att coacha coacher.

1) På tåget mot Halmstad (där jag läste idrottspsykologi) för 10 år sen!!! slog det mig att det vore fantastiskt kul att få jobba inte bara med idrottare utan även med deras tränare. Hur jag skulle komma dit hade jag ingen aning om. På tåget var det många tankar som kom & gick. Tanken om att coacha coacher är en av de som ibland återkommit.

2) Under en elittränarkonference satt jag med bla Calle Barrling & pratade om idrottspsykologi. I samtalet konstaterade vi att förutom att stötta spelare kan en idrottspsykologisk rådgivare även jobba med tränarteamet. Behovet av att ibland få bolla tankar med en utomstående person finns. Vi spånade om hur det skulle kunna se ut på landslagsnivå. Intressant & givande.

3) I samband med en nätverksträff blev Kristina Landgren & jag stående på en parkering i centrala Göteborg. Hon var övertygad om vikten av att kvalitetsäkra organisationen/föreningen med en person som jobbade NÄRA ledarna. På det sättet får ledarna den stöttningen som ofta efterfrågas & föreningens idéer kan på ett smidigt sätt arbetas med i ALLA träningsgrupper.

Det är kul att coacha, att se andra växa. På utbildningar & föreläsningar får jag vara en liten del av människors utveckling. Nu ska jag under ett år få följa tränare & ledare i Qviding.

Nya utmaningar, nya möjligheter!