måndag 5 april 2010

Tuneringen

En kort sammanfattning av 2 intensiva dagar. Inte bara fyllda med härlig fotboll utan även med livserfarenhet jag sent kommer glömma.
Våra snygga matchdräkter gjorde susen. Däremot anlände dom sent, liksom två av spelarna i tänkta start 11:an vilket resulterade i snabba beslut som jag först förankrade hos lagkaptenen & en av de informella ledarna. Jesper lyckades fånga samtalet på bild. Frågande miner ombyttes till ok, vi kör.
Innan varje match samlades vi på planen för de sista peppande orden. Nedan ser ni oss med delar av arrangemanget i bakgrunden. Både speaker & first aid var på plats. Bra organisation.
Det går inte att beskriva under vilka förhållanden dessa spelare bedriver sin fotboll. Jorden i Nairobi är som ingen annan jord jag tidigare skådat. Den har förmågan att klibba ihop sig så att om du går i våt jord en bit har dina låga skor plötsligt förvandlats till platåskor. Funkar sådär att spela fotboll i. Under matchen konstaterade två av spelarna att deras lånade skor inte var något att ha i underlaget som bjöds. Här ser ni Ester mitt under matchen. En sko har hon lyckats slita av sig innan bollen kom hennes väg å vad gör man. Spelar med en sko såklart!
Tycker bilden symboliserar mycket av dessa spelares vardag. Dom vill så himla mycket. Hitta lösningar, få det att fungera. Sen att de hade oturen att bli gravida som 16-åringar & att mannen ifråga dessutom slagit dom sönder å samman det är delar av deras liv. Dessa tjejer/kvinnor vill inte att andra ska begå liknande misstag. De vill hjälpa yngre tjejer göra bättre val. En ambition jag beundrar mycket.
Ok, för resultat freaken: Girls Unlimited - Sofapaka 1-1, Girls Unlimited - Old is Gold 0-1, Girls Unlimited - Mathare United 1-2. Vi gick inte vidare från gruppen. Spelarna gjorde allt som stod i deras makt. Vi gjorde bra matcher men väl framme vi mål... De andra lagen var generellt något snabbare & framförallt effektivare. Bilden om var vi står fotbollsmässigt har klarnat avsevärt.

4 kommentarer:

  1. Friskt vågat är hälften vunnet! Och här klagar man på att planerna inte är i toppskick efter vinterns snö... En vinst och massor av ny erfarenhet - bra, bra!
    Roligt att läsa om hur det går och hur ni har det.

    kramS

    SvaraRadera
  2. Bra jobbat Anna. Minst sagt ett annat liv därnere. Man får lite annat perspektiv på livet?
    Förstår frustrationen med all väntan...
    Ha det gott
    /
    Lars

    SvaraRadera
  3. Gott Anna! Härligt att läsa och inte minst att se bilderna, modigt och starkt. Önskar dig verkligen all lycka till med laget (lagen?), du är grym!
    Borde kanske anlita dig när ni återvänder för att se om du kan få mig närmare fotbollsplanen...Anneli får med mig på promenader men ska hon springa stannar jag hemma:-)
    Allt gott och hälsa familjen!
    Frida

    SvaraRadera
  4. Tom jag springer nu nån/några gånger i veckan. Har dock ingen värkande höft. Hoppas den är bättre & att Lasses ben läker fint. Må gott!

    SvaraRadera